måndag 10 oktober 2011

DANDY av Andreas Carlsson

Jag har precis läst ut Dandy, en till utseendet överdådig och effektfull lila pocketbok (läser bara pocket).

Dandy handlar om den unga pojken Andrew Drake som tvingas flytta till ett sunkigt barnhem efter att hans pappa hamnat på fängelse. Andrew vantrivs på barnhemmet men hittar tröst i musiken och hos den man han lär känna när han smiter iväg om nätterna.
När Andrews fyller 18 får han äntligen flytta från barnhemmet. Han ser sin chans och ger sig genast iväg till Platinum City, den enorma stad där han ska få sina drömmar om att bli artist uppfyllda.
Han ställer sig på gatan och uppträder med sitt nya artistnamn Dandy. Plötsligt går han från fattig till förmögen och från osynlig till megastjärna.

Men med det stora kändisskapet följer en oväntad sida som blir svår att hantera.

Andreas fyller (självklart) boken med massvis av låtar och tillsammans med bokens handling blir det hela en mycket musik – aktig bok.
Det märks mycket väl att Andreas är van vid att skriva låtar och inte böcker, hans skrivstil är lite speciell på det sättet.
Jag skulle säga att den här boken har två budskap, ett självklart och ett lite dolt. Det självklara budskapet är ”If you can dream it, you can be it” som står lite överallt i boken mest hela tiden. Det känns lite gammalt och som om Andreas försöker trycka ner budskapet i halsen på mig, vilket är ganska störigt. Men under det finns ett budskap som handlar om att inte glömma sin familj och sina vänner när man har allt annat som skymmer ens sikt.          
Jag gillar den här boken, men inte mer än så. Den lämnar mig ganska oberörd; inga tårar, inget skratt.
Jag ger Dandy 3 flygande böcker av 5.


Eve

Inga kommentarer: